Skogsbranden visar på vikten av ledning och samverkan NA 23 jan 2016


Den stora skogsbranden i Västmanland 2014 avslöjade brister i Sveriges krisberedskap. Det finns många lärdomar att dra när det gäller såväl hur man förebygger bränder som hur de samlade resurser som finns bättre kan användas vid en kris. Detta var några av de budskap som vi moderater från riksdagen och lokalt tog med oss när vis besökte Nerikes brandkår i Örebro i förra veckan.

Skogsbranden i Västmanland var unik på många sätt inte minst på grund av dess storlek. Branden täckte ett område som var nära 100 gånger större än en normal skogsbrand. Det medförde att brandområdet inkluderade flera kommuner och ett stort antal räddningstjänster berördes, vilket ställde stora krav på samordning och ledning av släckningsinsatsen.

 Tyvärr visar bland annat den utvärdering som Nerikes brandkår har gjort att det var flera saker som gick fel redan från början när det gäller hanteringen av branden. Viktig tid förlorades på grund av dålig kommunikation mellan räddningstjänsten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), men även mellan räddningstjänsten och Försvarsmakten.

Försvarsmakten hade tidigt en helikopter på plats som och erbjöd sig att hjälpa till. Dock tog det lång tid innan samband med räddningsledaren kunde upprättas och när detta väl skett dröjde det innan hjälp begärdes från försvaret. Detsamma gällde även de erbjudanden om stöd med släckningshelikoptrar som kom från Norge, Finland och Estland. Detta är problematiskt. Att tidigt ha möjligheten att kunna sätta in helikoptrar med kompetent och erfaren personal hade kunnat begränsa branden betydligt.

Det finns idag en omfattande helikopterkapacitet hos Försvarsmakten efter två stora anskaffningar de senaste åren. Den kapaciteten borde kunna användas bättre för att stödja det civila samhället vid större kriser. Moderaterna har motionerat om detta i riksdagen och pekat på att det kan bli vanligare med klimatrelaterade kriser, som skogsbränder, och då måste vi använda de resurser som finns på ett bättre sätt. 

Sammantaget pekar Nerikes brandkår på ett antal stora lärdomar som man kan dra från skogsbranden i Västmanland. Det gäller till exempel att räddningstjänsten måste se till att förbereda sig bättre genom utbildning och en gedigen planering för att kunna agera effektivt i ett skarpt läge. Men det handlar även om hur ledning, resursanvändning och kommunikation kan bli bättre under insats. Det här är lärdomar som räddningstjänsten och MSB måste ta till sig av till nästa stora kris. För oss moderater är det också viktigt att se hur försvarsmakten kan bistå det civila samhället med stöd och hjälp. Vid branden i Västmanland ställde Hemvärnet upp på ett tydligt sätt med runt 1100 personer på plats som tillsammans stod för 100 000 arbetstimmar. Det visar styrkan i samverkan!

Hans Wallmark (M)

Lena Asplund (M)

Jan R Andersson (M)

Lotta Olsson (M)

Ledamöter i riksdagens försvarsutskott

 

Maria Haglund

Oppositionsråd (M)

 

Slå vakt om industrin Karlskoga Tidning; 22/1 2016


Karlskoga är en av de viktigaste orterna för den svenska försvarsindustrin. Därför var vi moderater i Karlskoga i förra veckan för att höra vilka tankar och idéer försvarsföretagen och dess anställda hade att ge oss. En svensk försvarsindustri är en förutsättning för en stark försvarsförmåga genom att säkra kompetens och kapacitet i landet.

I takt med att det svenska försvarets storlek har minskat sedan kalla krigets slut har den svenska försvarsindustrin i allt högre utsträckning fått söka sig till exportmarknaden. Den övergången har fungerat väl för den svenskbaserade försvarsindustrin som har en hög teknologisk nivå och hävdar sig bra internationellt.

Företagen i Karlskoga är bra exempel på detta. Saab får återkommande beställningar. BAE systems kommer under året att slutleverera artillerisystemet Archer till den svenska försvarsmakten och säljer fartygsartilleri till ett flertal länder.

Det finns dock betydande utmaningar som den svenska försvarsindustrin står inför. En av dessa handlar om vikten av att även fortsatt kunna behålla ett högt tekniskt kunnande och kompetens så att svenska företag blir intressanta både att köpa materiel av men även som samarbetspartners. Det är viktigt att Sverige arbetar för en öppen europeisk försvarsmaterielmarknad där det företag som kan erbjuda de bästa lösningarna faktiskt vinner upphandlingarna.  

Moderaterna har påbörjat ett utvecklingsarbete i försvarsfrågorna där vi tar fram ny politik för att svara upp mot framtidens utmaningar. När det gäller försvarsindustrin har vi bland annat föreslagit att möjligheten för innovationsupphandling av försvarsmateriel bör öka. Innovationsupphandling innebär att man även kan upphandla lösningar som ännu inte finns på marknaden. Vi har dessutom pekat på behovet av att stärka upphandlingskompetensen hos de svenska försvarsmyndigheterna.

Grunden för den svenska försvarsindustrin och försvarsmaterielexporten är att slå vakt om svensk försvarsförmåga och säkerhet. Därför är försvarsindustrin viktigt i en allt mer osäker omvärld. Av den anledningen var vårt besök i Karlskoga en viktig pusselbit för att bättre förstå hur vi kan skapa bra villkor för industrin.

Hans Wallmark (M)

Lena Asplund (M)

Jan R Andersson (M)

Lotta Olsson (M)

Ledamöter av riksdagens försvarsutskott

 

Tony Ring (M)

Oppositionsråd Karlskoga

 

 

Vargfrågan för viktig att avgöras av jurister; NA 8 jan 2016


Det finns få områden som väcker så mycket känslor som den svenska vargstammen. Det är mycket olyckligt att det också är känslor och inte fakta och förnuft som för många styr synen på varg. Detta trots att det finns politiska beslut med bred förankring, att Sverige ska ha en vargstam och att den ska vara så stor att den behåller en långsiktig bevarande status.

Det behövs både tillförsel av nya individer för den idag så inavlade vargstammen och vargstammen behöver förvaltas genom jakt för att inte populationen ska bli för stor. Att inte vargstammen blir för stor är viktigt för samexistens mellan människa och tamdjur, men också samexistens med andra vilda djur. Vargens utbredning får konsekvenser för andra vilda djurs utbredning.

Den svenska vargstammen är idag till största del koncentrerad till fem län i landet, Dalarna, Västmanland, Gävleborg, Värmland och Örebro län. Det är också här som den planerade jakten var tänkt att ske. Örebro Län är det län i landet som har den största vargstammen i förhållande till yta.

Idag finns det uppskattningsvis 450 vargar i Sverige i förhållande till de 170-270 vargar som behövs för långsiktig bevarandestatus. Förvaltningen genom jakt av dessa vargar måste alltid ske på vintern när det dels går att jaga varg eftersom spårsnö är viktigt, men också innan vargarna får valpar.

För Örebro Län var det ursprungliga beslutet att det i år skulle fått skjutas sex vargar i vinter. Det nu djupt olyckligt att jaktbesluten som länsstyrelserna i de olika länen tagit, överklagats och att kammarrätterna i Sundsvall och Göteborg hamnat i olika beslut. Kammarrätten i Sundsvall godkänner jakten och den sker nu i Gävleborg och Dalarna. Kammarrätten i Göteborg avslår jaktbeslutet i Värmland och Örebro Län och därmed får inte jakten på varg genomföras här i år. Något som tydligt visar att juridiken bygger på bedömningar.

Så här ska inte vargfrågan hanteras. Sena beslut om att ställa in jakt är problematiskt och politiska beslut som har bärighet på landsbygdens levnadsvillkor, vad avser trygghet och möjligheter att bedriva djurhållning, är inte juridiska ärenden.

Nu är det dags för regeringen och vår landsbygdsminister att stå upp för den politik för rovdjursförvaltning som riksdagen beslutat. Förvaltningen av den svenska vargstammen är ett för viktigt beslut för att hamna som tvistemål i våra domstolar.

 

Lotta Olsson (m)

Riksdagsledamot

 

Mats Andersson (m)

Kumla

 

Sverige borde bistå Frankrike med JAS-Gripen-plan; NA 20 Dec 2015


Regeringens har nu lämnat besked att Sverige endast kommer att bistå Frankrike med ett begränsat militärt stöd i kampen mot Isil/Daesh. Detta är mycket otillfredsställande. Dels förminskar det den solidaritet Sverige borde visa gentemot Frankrike efter de fruktansvärda attentaten i Paris den 13 november. Dels sätter det också ribban för den hjälp Sverige kan tänkas få den dag vi drabbas av något liknande. Beslutet är förvånande mot bakgrund av att Försvarsminister Peter Hultqvist tidigare utlovat militärt stöd som en del i hjälpen.

Alliansen har föreslagit att Sverige, utöver regeringens åtgärder, även skulle erbjuda ytterligare och mer påtagligt stöd genom insats med Jas Gripen inom de områden folkrätten medger.

Regeringen föreslår åtgärder där det ingår stöd med strategisk och taktisk flygtransport samt marginella utökningar av befintliga insatser i Mali. Det har inte militär substans och därför föreslog Alliansen att Sveriges bidrag skulle utökas. Tyskland skickar ett starkare stöd, vilket gör rejäl skillnad med sin hjälp till Frankrike. Man skickar bland annat cirka 1200 soldater och sjömän, 4-6 stridsflygplan och en fregatt.

Att bistå med Jas Gripen är något som är fullt genomförbart. Under det första halvåret 2016 står svenska Jas-plan i beredskap som en del i Natos snabbinsatsstyrka NRF. Jas-plan har tidigare gjort skillnad som den uppskattade insats svenska Jas Gripen gjorde i Libyen 2011. Vilken möjliggjordes på ett liknande sätt genom att de då stod i beredskap som en del i EUs stridsgrupp, NBG.

Moderaternas har varit tydliga med att Sveriges insatser inte ska påverka vårt nationella försvar negativt. Säkerhetsläget i vårt närområde är fortsatt osäker och vi behöver fortsatt stärka vår försvarsförmåga. Extra kostnader för hjälpen till Frankrike ska därför inte tas från anslagen som finansierar det nationella försvaret.

Det finns all anledning att beklaga att Sverige inte mera bidrar med påtagligt stöd i kampen mot Isil/Daesh. Förtrycket är stort mot befolkningen i olika områden i Syrien och Irak, och dessutom exporterar sina jihadistsoldater till andra länder. Det är inte solidariskt mot Frankrike och andra som drabbas av terrorism. Det kommer att påverka andra länders vilja att hjälpa Sverige den dag vi behöver det.

 

Hans Wallmark (M)

Försvarspolitisk talesperson

Lotta Olsson (M)

Ledamot Försvarsutskottet

 

 

EU-förslag som skjuter över målet; NA 16 dec 2015


Förslag från EU-kommissionen efter attackerna i Paris om ett nytt vapendirektiv är både förhastat, bristfälligt och kommer inte åt terroristernas vapen som de använder när de mördar oskyldiga människor. När tragedier och attentat sker får inte panik utlösa förhastade förslag från politiker.

Förslag som i stället för att i detta fall komma åt halvautomatiska vapen, som användes vid Parisattentatet och andra illegala vapen, skulle förbjuda för vanliga jägare och sportskyttar i Sverige och i Örebro län att använda gevär i jakt.

I Sverige liksom i andra länder är det inte fritt fram att äga vapen, allra minst halvautomatiska. Det är kringgärdat med många regler och krav. Det handlar om licenser, utbildning och förvaring. Handeln med dessa vapen sker öppet och under kontrollerbara former.

Sådana vapen som används vid fritidsjakt är knappast sådana vapen som terrorister vill använda vid terrorattentat. Sannolikheten att en terrorist skaffar sig ett sådant är mycket liten då det på den illegala marknaden finns betydligt vidrigare vapen som passar en massmördares syften bättre.

Förslag av denna typ riskerar att fokus från det som krävs av politiker flyttas till förbud i den enskilda människans vardag. Vi moderater vill se till att det politiska och polisiära arbetet går ut på att motverka, hitta och straffade som hotar vårt fria och öppna samhälle. I Europa, i Örebro. Vi vill se till att handeln med illegala vapen minskar genom lagstiftning men inte genom lagstiftning som gör det svårare för vanliga medborgare att jaga eller hålla på med sportskytte.

Vår strävan är att vi ska ha en lagstiftning som liksom i Sverige har tydliga regler, som över hela Europa förbjuder den typen av vapen som är terroristernas i den mån de inte redan är illegala och att vi ska jaga den illegala vapenhandeln och de terrorister som förbereder dåd riktade mot det öppna samhället.

Kraften mot terroristernas mördande får inte utmynna i förhastade förslag som felriktas. Reaktionen är självklar men besluten måste fattas så att lagstiftningen kommer åt de illegala vapnen och handeln. Viktigt nu är att komma åt de vapen man är ute efter, inte att tvinga polisen till mer byråkrati när det gäller arbetet med licenser för jägare och sportskyttar.

LOTTA OLSSON

Moderat riksdagsledamot Örebro län

GUNNAR HÖKMARK

Delegationsledare Moderaterna

 

Moderata politiker besöker länets försvar; NA 14 dec 2015


Moderata företrädare besöker nu många av våra militära förband i Sverige. I Örebro Län besöker Lotta Olsson Örebro-Värmlandsgruppen och Sannaheds hemvärnsbataljon vid Villingsbergs skjutfält. Vi vill med besöken samtala med soldater, sjömän, officerare och hemvärnssoldater för att få en bild av läget i försvaret. Detta speciellt inför det nya försvarsbeslutet som träder i kraft den 1 januari 2016. Det nya försvarsbeslutet innebär en resursförstärkning här och nu och en satsning på det nationella försvaret. Försvaret tillförs 10,2 miljarder extra perioden 2016-2020 och den operativa förmågan stärks.

Från Moderaterna har vi drivit att få till en substantiell ökning av anslagen till försvaret. Vi ser det som, helt nödvändigt i en allt mer osäker omvärld. Vi ser i vårt närområde ett allt mer aggressivt Ryssland. Ett Ryssland som i Ukraina visat att den ryska tröskeln för att använda militärt våld har sänkts betydligt. Vi ser dessutom i östersjöområdet incidenter och provokationer numera som en del av vardagen. Den svenska säkerheten påverkas även av det som händer i andra delar av världen, inte minst i Mellanöstern.

Försvarsbeslutet som nu träder i kraft, innebär åtgärder som stärker försvaret av Gotland. Vidare stärker vi försvarets basplatta som till exempel ammunition, standardfordon och mer övning, samt förstärkning av försvarets ubåtsjakts förmåga. Försvarsmaktens lista på de mest akuta åtgärderna för att öka den operativa effekten här och nu tillgodoses, förutom de tre särskilda satsningarna.

Försvarsmakten ökar antalet anställda med sammanlagt cirka 1200 heltidsanställda. Detta innebär att vi nu möjliggör mer övning och mer närvaro i strategiskt viktiga områden. En ny och längre grundutbildning införs där nu den inledande grundutbildningen slås samman med befattningsutbildningen. För dem som genomfört den nya grundutbildningen införs dessutom en ekonomisk premie på maximalt 49 000. En premie som ska ses som ett första viktigt steg för att skapa bra villkor för försvarsanställda. Detta med syfte att fler söker sig till och stannar i försvaret.

Sammantaget innebär detta stora förändringar i försvaret, vilka leder till att Sveriges försvarsförmåga stärks. Vi som politiker behöver hela tiden vara ute och se hur våra beslut påverkar verksamheterna och alla de som arbetar där, därför är Moderaterna ute och samtalar i försvaret över hela landet.

Hans Wallmark (M)

Försvarspolitisk talesperson

Lotta Olsson (M)

riksdagsledamot försvarsutskottet

Ny tid för försvaret ; Karlskoga Tidning 14 dec 2015


Just nu besöker företrädare för Moderaterna militära förband över hela Sverige. I Örebro Län genomför Lotta Olsson ett besök på Örebro-Värmlandsgruppen och Sannaheds hemvärnsbataljon vid Villingsbergs skjutfält. Syftet med besöken är att samtala med soldater, sjömän, officerare och hemvärnssoldater för att få en bild av läget i försvaret inför att det nya försvarsbeslutet som träder i kraft den 1 januari 2016. Det nya försvarsbeslutet innebär en resursförstärkning här och nu och en satsning på det nationella försvaret. Försvaret tillförs 10,2 miljarder extra perioden 2016-2020 och den operativa förmågan stärks.

Moderaterna har varit drivande i att få till en substantiell ökning av anslagen till försvaret. Detta är helt nödvändigt i en allt mer osäker omvärld. I närområdet har vi ett allt mer aggressivt Ryssland som i Ukraina har visat att den ryska tröskeln för att använda militärt våld har sänkts betydligt. I Östersjöområdet tillhör incidenter och provokationer tyvärr numera vardagen. Sveriges säkerhet påverkas även av det som händer i andra delar av världen, inte minst i Mellanöstern

Det nya försvarsbeslutet innebär åtgärder som stärker försvaret av Gotland, satsningar på försvarets basplatta som till exempel ammunition, standardfordon och mer övning. Dessutom stärks försvarets ubåtsjaktsförmåga. Utöver dessa tre särskilda prioriteringar syftar försvarsbeslutet till att tillgodose Försvarsmaktens lista på de mest akuta åtgärderna för att öka den operativa effekten här och nu.

Antalet anställda i Försvarsmakten ökar sammanlagt med cirka 1200 heltidsanställda. Det möjliggör mer övning och mer närvaro i strategiskt viktiga områden. En ny och längre grundutbildning införs där nu den inledande grundutbildningen slås samman med befattningsutbildningen. Dessutom inför en ekonomisk premie på maximalt 49 000 till dem som genomfört den nya grundutbildningen. Premien är ett första viktigt steg i att skapa bra villkor så att fler söker sig till försvaret och även vill stanna kvar.

Allt detta innebär stora förändringar i försvaret, förändringar som leder till att Sveriges försvarsförmåga stärks. För oss politiker är det viktigt att vara ute i verkligheten och höra hur de som berörs av våra beslut uppfattar sin situation. Därför är Moderaterna ute och samtalar i försvaret över hela landet.

Hans Wallmark (M)

Försvarspolitisk talesperson

Lotta Olsson (M)

riksdagsledamot försvarsutskottet

Svar på ”En annan väg” Karlskoga Tidning 8 dec 2015


 

Tackar Lennart Axelsson för svar på min debattartikel om regeringens budget. Svaret visat tydligt hur olika vi ser på ser på jobb, skatter och utveckling.

Under Alliansens regeringstid kom fler människor in i arbetskraften, samtidigt som det ekonomiska läget försämrades under och efter finanskrisen 2008. Dock ökade arbetslösheten efter den ekonomiska krisen, men det var också orsakat av både etableringsreformen och omläggningen av sjukförsäkringen.

Vi bröt trenden med de höga sjukpensioneringssiffrorna, innan Alliansen kom till makten förtidspensionerades 140 personer om dagen, en ohållbar situation. Det var också många som inte fick chansen att rehabiliteras tillbaka till arbete. Något som var ett stort problem för både individen som fick en mycket sämre ekonomi som förtidspensionär och för samhället som förlorade arbetskraft. Trots det hade vi den högsta andelen av befolkningen sysselsatta någonsin då Alliansregeringen avgick 2014, det lägsta utanförskapet sedan 1990-talet.

Det är andelen sysselsatta som är viktigt för alla dem som har jobb, men också viktigt för att säkra att tillräckligt med skatter kommer in. Bara genom att många är sysselsatta så får vi in skatt för att säkra vård, skola och våra pensioner. Ett resultat av åren med Alliansregeringen är att pensionerna nu kommer att stiga, den högre andelen sysselsatta tjänar våra pensionärer på.

Skattetrycket på arbete får inte heller vara så högt, att det inte lönar sig att arbeta istället för att gå på försörjningsstöd. Därför är en rimlig skattesats på arbete så viktig.

Med nuvarande socialdemokrat- och miljöpartiregering kommer 58 % av alla innevånare i Örebro Län att få ett ökat skattetryck, detta kommer att märkas hos vanliga medborgare. Det är inte skatter som kommer att öka antalet jobb, det är skatter som till största del går till att förstärka bidragsystemet. Tvärtemot vad Lennart Axelsson skriver, så kommer de ökade skatter inte att leda till flera jobb, det mesta de går till att förstärkta bidragssystemen.

Det är inte genom förstärkta bidragssystem som individen få bättre ekonomi och ökad makt över sitt liv, det är bara bra jobbpolitik som kan ge detta. Bra jobbpolitik behövs både alla som är i arbetsför ålder, men också för alla våra pensionärer som är helt beroende av att vi jobbar mycket. Bara en hög sysselsättning kan ge en god samhällsekonomi för de flesta av oss.

Vi har inte råd att höja skatterna på vare sig RUT eller ROT-tjänster eller andra skatter på arbete. Då blir jobben färre och flera hamnar utanför arbetsmarknaden. Att höja skatterna innebär heller inte att fler vill starta företag.

 

Det är tydligt att moderater och den röd-gröna regeringen ser helt olika på jobb, skatter och samhällsutveckling.

 

Lotta Olsson (m)

Riksdagsledamot

Örebro Län

 

Fler måste kunna få det första jobbet NA 27/11


Nu har riksdagen fattat beslut om skatter och avgifter för 2016. En budget som tydligt visar att varken Stefan Löfven eller hans regering har några svar på de utmaningar Sverige står inför, varken på kort eller lång sikt.

Vi behöver både ta dagens utmaningar på allvar och samtidigt klara de utmaningar vi ser för samhället på sikt. För detta krävs en politik som kraftfullt fokuserar på jobb och egenförsörjning för alla nyanlända, en snabb integration är avgörande för de utmaningar vi står inför.

Från moderat håll har vi lagt fram förslag på hur vi långsiktigt, ska kunna få ett hållbart mottagande för flyktingar i dessa oroliga tider.

Det är förödande att regeringen istället för en politik som både höjer trösklarna in på arbetsmarknaden och försämrar förutsättningarna för jobb. Skattehöjningarna de närmaste åren på 154 miljarder och nedskärningen av RUT och ROT-avdragen får konsekvenser för många nyanlända som ofta fått sitt första så viktiga jobb här. Nu bygger man istället ut bidragsystemen och gör det mindre lönsamt att gå från bidrag till jobb. En politik socialdemokraterna provat i tidigare regeringar och som vi vet inte fungerar.

Från Moderaterna har vi andra alternativ, ett budgetförslag som lägger en grund för att alla som kan arbeta också ska göra det. En stor del av reformerna handlar om att fler ska få det så viktiga första jobbet.

Vi vill ha ett ”förstajobbet-avdrag”, en skattelättnad riktad mot små inkomster, vilket innebär att det skulle bli mera lönsamt att ta det första jobbet. En reform som skulle ge både motsvarande 10000 fler jobb och ge en servitör 2000 kr mer om året.

Vi vill ha en ”förstajobbet-anställning” en ny anställningsform för unga och nyanlända i syfte att skapa enklare vägar till det första jobbet. Det ska vara en tidsbegränsad anställning med utbildningsinnehåll för att öka chanserna på arbetsmarknaden.

Vi vill ha tydliga krav på att den enskilde måste ta personligt ansvar för att göra sig anställningsbar. Vi vill förstärka aktivitetskraven inom försörjningsstödet och stärka jobbstimulansen i försörjningsstödet. Samt införa en utbildningsplikt för nyanlända som saknar grundskoleutbildning.

Vi vill rusta med kunskap för att öka möjligheterna till jobb för dem som saknar gymnasieutbildning genom att bygga ut den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Vidare göra vuxenutbildningen mera tillgänglig genom att införa en rätt till Komvux.

Hur vi tar oss an dagens utmaningar skapar det samhälle vi har imorgon, därför är vårt fokus på det första jobbet så viktigt. Bara så får fler möjlighet att få det första jobbet och sedan kunna stanna på arbetsmarknaden.

Lotta Olsson (m)

Riksdagsledamot

Sverige bör gå in i NATO snart, tillsammans med Finland NA 10/11


I en orolig värld är det viktigt att ha vänner och att vara en, det gäller för oss som personer men också för oss som land. Att Sverige i händelse av konflikt har vänner och vänner som ställer upp är avgörande. Vi är ett relativt litet om än välmående land, men med begränsade försvarsresurser som de flesta länder. Att så kraftigt förstärka försvarsförmågan att vi skulle kunna klara oss helt själva, skulle kräva resursförstärkningar som skulle gå ut över många andra satsningar i samhället. Dessutom är vi ett land som byggt mycket av både vår utveckling och vårt välstånd på handel och samarbete med andra länder. Därför är det för oss moderater och glädjande nog nu för alla allianspartier, en självklarhet att vi bör söka medlemskap i NATO.

 

NATO är för oss ett fredssamarbete, ett samarbete med andra demokratiska stater för att bevara fred och stabilitet i vår del av världen. De allra flesta av NATO-länderna är dessutom länder som vi redan idag samarbetar med inom ramen för EU.

 

Vi har de senaste åren gått från en omvärldsanalys där vi trodde på nedrustning och sänkt försvarsbehov, men tyvärr har vår omvärldsbild förändrats. Rysslands annektering av Krim var det som slutligen fick oss alla att förstå, att respekten för andra staters suveränitet inte är en självklarhet hos vår granne. Det är inte längre en självklarhet att vi slipper konflikter i vårt närområde.

 

Vi är mycket välkomna i ett NATO-samarbete, NATO vill gärna ha med oss i familjen, det är bra och det är viktigt. Något som för oss också är en viktig del i ett sådant inträde, är att vi går in tillsammans med Finland. Finland och Sverige står varandra nära och att vi tillsammans skulle söka ett medlemskap i NATO vore bra för Sverige, bra för Finland och bra för NATO.

 

Det duger inte i händelse av konflikt att ha lösa löften om stöd och samarbete med andra länder, tyvärr måste sådant vara tydligt redan från början. Att svenska folket stöder ett inträde är avgörande, i dagsläget har vi stöd i opinion för  att söka medlemskap i NATO från ca 40 % av den svenska befolkningen, 40 % är emot ett medlemskap och resterande tveksamma.

 

Debatten nu handlar dock mest om ”varför inte NATO” till skillnad från tidigare då den handlade om ”varför NATO” en viktig förändring som tydligt visar att opinionen svängt. Förhoppningen är nu att svenska folket precis som vi, ska se vikten av att ha vänner i fred såväl som i konflikt och att dessa vänner vet om att vi vill vara vänner med dem.

 

NATO är viktigt för freden och vi bör så fort som möjligt söka medlemskap.

 

Lotta Olsson (m)

Riksdagsledamotedamot

Försvarsutskottet

 

 

[LO1]