Klimathotet är kanske inte det största hotet…

Hotet från multiresistenta bakterier blir allt mer alarmerande. Om inte världen agerar riskerar vanliga infektionssjukdomar som lunginflammation och blodförgiftning att återigen bli dödliga farsoter. Det är också en ökad risk för allvarliga infektioner i samband med kirurgiska ingrepp. Vi läser numera dagligen om multiresistenta bakterier i våra vatten och vår närmiljö.

Det är få upptäckter har haft så stor betydelse för utvecklingen av hälsoläget och levnadslängden som antibiotika. När jag för en del år sedan frågade min släkting som var född 1898 och som sedan blev 107 år, vad hon såg som den största utvecklingen under hennes liv så sa hon självklart, pencillinet. Så revolutionerande var det att kunna häva livsfarliga infektioner. För några generationer sedan avled många i lunginflammation och blodförgiftning, något som är ovanligt idag om vi inte är mycket gamla eller nedsatta i immunförsvaret.

Idag har vi skämt bort oss med ”vanliga infektioner” inte innebär en allvarlig risk. Antibiotikan är också helt central för att minska risken för infektioner vid kirurgiska ingrepp. Den har varit en förutsättning för mycket av den utveckling som skett inom cancerbehandling och vård av för tidigt födda barn. Antibiotika är en förutsättning för modern sjukvård.

Problemet med antibiotikaresistens har många likheter med klimatkrisen. Det är ett globalt problem och har effekter i både den rika världen och i låg- och medelinkomstländer. Fattiga länder drabbas dock först och hårdast. Användning av antibiotika leder till alltid resistensutveckling, mikroorganismers förmåga att anpassa sig till en föränderlig miljö är stor. I den meningen kan antibiotika, precis som fossila bränslen, sägas vara en ändlig resurs.

Inget land kan ensamt bekämpa problemet. Sverige har tagit på sig ledartröjan i den internationella kampen mot antibiotikaresistens och måste fortsätta driva utvecklingen framåt. Frågan har diskuterats bland forskare, politiker och representanter för läkemedelsindustrin. Sverige hade år 2010 ett stort strategimöte om detta i Uppsala.

Sverige är ännu relativt förskonade från antibiotikaresistens ännu. Vi har varit försiktiga och restriktiva både i antibiotikaförskrivning och relativt noga med sjukhushygien.

Under de senaste 30 åren har bara två nya antibiotikapreparat kommit fram. Vilket innebär att det inte finns en ny antibiotika då de gamla inte fungerar pga resistens. Och när vi blickar framåt är bilden minst lika dyster. Mycket få, om ens några, nya antibiotika väntas komma fram de närmaste åren. Detta är ett forskningsområde som borde prioriteras.

Media: SvD; Svd2

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s