You are currently browsing the tag archive for the ‘Örebro kommun’ tag.
Öbo är en het fråga just nu, vem äger Öbo kommunen eller hyresgästerna? Ska Öbo ge vinst till ägarna eller är det hyresgästernas pengar? Fakta är att Örebro Kommun äger Öbo, dvs alla innevånare i Örebro Kommun inte bara de som bor i Öbos fastigheter. Det är då konstigt att ledande socialdemokrater i Örebro Kommun hela tiden blandar ihop Öbos hyresgäster med Örebro Kommuns innevånare, senast i söndagens NA, de borde veta bättre. Det är en konstig tanke att man blir ägare då man hyr en lägenhet, lika konstigt som man skulle bli ägare om man hyr en husvagn eller kanske en bil. Äganderätt och hyresrätt är olika upplåtelseformer, då är det heller inte rimligt att investerade pengar av alla kommunens innevånare bara ska tillfalla en del dvs de som bor i Öbos lägenheter. Det kan väl heller inte vara rimligt att de personer som bor i Öbo ska hyressubentioneras av alla andra som inte bor hos Öbo, så blir det om Örebro Kommun inte tar ut någon avkastning på alla investerade pengar i Öbo. Då kan man tänka sig att alla skulle ha rätt att ha en lägenhet hos Öbo, dvs kommunen skulle vara tvungen att bygga en lägenhet till alla kommuninnevånare. Är det så vi vill ha vårt samhälle? Är det ett helt kommunägt samhälle där kommunen ordnar bostad till alla som är drömlandet, för min del känns det som en bostadspolitik a´la gamla sovjettiden. Nej skilj på hyresrätt och äganderätt, och låt inte kommunen äga alla bostäder utan låt människor själva äga mera och låt flera hyresväldar finnas för en bra valfrihet och för samhällsutvecklings skull.
I lördagens Nerikes Allehanda presenterade jag tankar om framtidens gymnasieskola på några års sikt.
Gymnasieskolan står inför stora förändringar, dels kommer en ny gymnasiereform GY 2011 dels minskar elevantalet fem år framåt. Elevantalet inom gymnasieskolan sjunker därför att 80-90-talets ”babyboom” nu lämnar gymnasiet. För de kommunala skolorna har elevantalet gått ned också beroende av nyetablering av friskolor. Det gör att våra elever har många skolor att välja på. Det man vill ha är en skola med goda förutsättningar för och en bra kvalitet på pedagogik och en bra skolmiljö. Det gäller inte enbart elever det gäller även lärare och alla som arbetar i skolan.
Vi vill att kommunens så fort det är ekonomiskt möjligt börjar planera för en nybyggnad av en ny modern central gymnasieskola gärna kopplad till en del av de gamla lokalerna vid Karolinska skolan. En skola som är rustad för framtiden och som är så flexibel att vi inte behöver riskera att vi står med tomma skollokaler att betala dyra hyror för.
De båda anrika skolorna Karolinska och Rudbecksskolan har gått tillsammans till en stor skolorganisation. Detta har varit en nödvändighet för att kunna lämna lokaler som vi inte längre behöver och därmed inte vill betala hyra för och det kommer att leda till en utveckling då två olika skolkulturer går samman till en. Både Rudbecksskolan och Karolinska skolan har varit i behov av kostsamma renoveringar och även om man renoverar är många av lokalerna inte funktionella. Nybyggda skolmiljöer är betydligt mer flexibla, lokalerna kan anpassas efter de arbetsmetoder vi har idag och förändras mera flexibelt vid behov med stora eller mindre undervisningsrum.
Lokalerna blir också mera öppna och anpassade både för funktionshinder men också för att passa all ny teknik som behöver finnas i en modern gymnasieskola. Vi tror inte att framtiden för Rudbeckskolan och Karolinska skolan helt kan rymmas inom de befintliga lokalerna på Karolinska skolan utan att man behöver bygga helt nya lokaler i anslutning till de befintliga lokalerna på Karolinska skolan när elevantalet om några år vänder uppåt. Här skulle man kunna planera från början utifrån de behov gymnasieskolan har och vara i framkant på utvecklingen av en bra pedagogisk miljö. Här kunde lokalerna vara ljusa, miljösmarta, anpassade efter ny teknik och skapa en arbetsmiljö som blir både välkomnande och anpassad för funktionshindrade. Det skulle kunna rymmas både teoretiska och praktiska program på skolan för att skapa en bra kreativ och tolerant skolmiljö.
När vi tänker framtid är det viktigt att både ha med vår historia, men också att tänka nytt och ta med den teknikutvecklig som finns. Detta för att skapa den bästa pedagogiska miljön, den bästa arbetsmiljön för våra elever och alla som arbetar i skolan, men också bra miljöanpassade lokaler med effektiva system för både uppvärmning och drift.
Det är också så att en bra miljö leder till utveckling, satsningen på Tullängsskolans lokaler för en del år sedan är ett sådant bra exempel. Bygg nya lokaler som kan kompletteras med utvalda delar av historiska byggnader för en bra central gymnasieskola för framtiden.
