Du bläddrar just nu i månadsarkivet för januari 2012.
En del av den svenska ekonomins styrka ligger i att vi har ett relativt jämställt arbetsliv. Att möjligheterna för både män och kvinnor är relativt lika i frågor om arbete och arbetsliv är något vi hela tiden måste värna. Det ger förutom bättre personlig ekonomi för både kvinnor och män även en bättre samhällsekonomi.
Vi har inte kommit hela vägen ännu, men vi är en bra bit på väg.
Att exportera synsättet vi har på svensk arbetsmarknad och de möjligheterna det ger för ekonomisk uttveckling är bra. En stor del av utvecklingsländerna skulle ha en annan samhällsekonomi om både kvinnor och män hade samma möjligheter på arbetsmarknaden.
Därför är det glädjande att Rapporten som idag presenteras av världsbanken visar att investeringar i jämställdhet är sunt ekonomiskt tänkande.
Blogg:Expressen
Politiken runt jobben är alltid viktig och blir aldrig färdig. Målet måste hela tiden vara att göra politiken bättre, alla i arbete är målet. De senaste satsningarna i höstens budget med mera resurser till arbetsförmedlingarna och sänkt resaurangmoms har ännu inte fått full effekt. Arbetsförmedlingarna har nu resureser att möta varje individ för att ge stöd och vägledning. Det kommer att ge bättre resultat i matchningen mellan arbete och arbetssökande.
Den sänkta restauranmomsen kommer också att ge effekt, hur stor den blir är det däremot svårt att förutse. Jobben inom den branchen är mycket viktiga. Jobben i besöksindustri och restaurangbranchen är till största del jobb till ungdomar. I Örebro Län som exempel är 80 % av de som arbetar i restaurangbranchen under 34 år. Den sänkta restaurangmomsen ger många ungdomar möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det är få brancher som har så många unga anställda.
Media: SvD
Sverige har stora järnfyndigheter i Kirunagruvan. Från världsmarknadspriser på bottennivå för några år, sedan betalas nu järnet bra. Kina och andra delar av Asien bygger hus och infrastruktur och går från jordbruksstat till modernat land med stormsteg. Då behövs järnkonstuktioner och då behövs den svenska malmen.
En blomstrande gruvdrift leder också till svenska jobb. Arbetet i gruvan bedrivs med ett stark säkerhetstänkande . Genomarbetade säkerhetsföreskrifter och en säkring av nya områden. Man armerar väggar och tak vart efter att verksamheten flyttar i berget, för att minska rasrisken. Kirunagruvan är en av världe3ns säkraste gruvor att arbeta i. Trots detta är gruvarbete alltid ett arbete med risk för arbetsplatsolyckor.
Sverige ska vara ett land där alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Det är grunden för vår gemensamma välfärd. Ju fler som arbetar desto fler som kan bidra till skola, vård och omsorg. Därför har Moderaterna och Alliansregeringen drivit en konsekvent arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta.
Då det finns jobb som i Kiruna är det också viktigt att samhällservicen fungerar, i Kiruna är akutsjukvården sviktande. Det är bekymmersamt, stora farliga arbetsplatser som en järngruva behöver närheten till bra sjukvård. Tung industri som gruvhantering med många anställda behöver sjukvård om olyckan skulle vara framme under ett nattskift.
Hälsa är en av världens viktigaste frågor. De länder som har en god folkhälsa utvecklas, får god ekonomi och har möjlighet att leva i fred. Världens folkhälsa har också gått framåt de senaste 20 åren. Vi är ofta dåligt uppdaterade, men medellivslängden i många länder har ökat dramatiskt. Antalet barn per kvinna har minskat och det brukar oftast hänga ihop med hur stor del av barnen som förväntas nå vuxen ålder. Antalet barn i världen är just nu 2 miljarder och har inte ökat sedan 1990, befolkningstillväxten kommer ändå att öka några år, men inte långsiktigt. Det händer mycket positivt med folkhälsan i världen idag.
För Sverige handlar det dels om att säkra folkhälsan, med hög medellivslängd och god hälsa allmänt som vi haft sedan många år tillbaka. Men det handlar också om folkhälsa 2.0, dvs hur vi förebygger och undviker alla livsstilssjukdomar. Vi vet att det inte är de traditionella infektionssjukdomarna eller bristsjukdomar som är hotet mot vår hälsa. Det är istället stillasittande, socker, våra solvanor eller för mycket mat med mera. Vi lider av att vi inte lyckats skapa en god livsstil i samma höga grad som vi lyckats skapa goda förutsättningar för att faktiskt ha en god hälsa.
Därför behöver vi politiskt lyfta dessa frågor. Vi ser att media idag är bättre att arbeta med livstilsstilsfrågorna än vad politiken är. Media är översållat med program om hur vi kan förbättra vår livsstil på alla olika områden. Vi arbetar dock fortfarande i hälso och sjukvården mycket med att försöka bota eller minska effekten av en dålig livsstil istället för att försöka påverka levnadsvanorna. Här tycker jag att vi kan bli mycket bättre på att utbilda oss i hur man ska få en sund livstil i våra skolor men också på enskild nivå. En hälsocoach skulle för många både ge mindre livsslivssjukdomar men också minska kostnaderna för samhället. Vi behöver en folkhälsa 2.0.
Blogg: Min egen,
Jag har idag tillsammans med Maria Haglund oppositionsråd i Örebro, följande debattartikel publicerad i NA. Vi tar upp det viktiga problemet med Socialdemokraternas styvmoderliga behandling av vårdutbildningarna i Gymnasieskolan;
Vi ser med bestörtning konsekvensen av socialdemokraternas besked om de kommunala gymnasieskolornas framtid. De svänger ordentligt, från att gå till val på att alla skolor ska finnas kvar till att helt plötsligt lägga ned gymnasieutbildningen i de bästa lokalerna gymnasieskolan har. Från att varken se problem eller utmaningar till att utföra sin favoritgren, stora neddragningar direkt efter ett val. Det var samma sak när kommunen sparade efter valet 2002. Det är ett svek mot de socialdemokratiska väljarna som säkert vill höra om den ekonomiska verkligheten och inte bli bedragna med vad som egentligen ska ske. Det är en unken ledarstil som inte tillhör ett modernt samhälle.
Sveken är stort mot de kommunala gymnasieutbildningarnas utveckling och framtid. Vi håller med Pär Bäckman som beskriver att det som sker med vård- och omsorgsutbildningen riskerar att bli dess svältdöd. Höstens flytt av vårdutbildningen till Wadköpings utbildningscenter var en viktig pusselbit för att skapa ett framtidinriktat Vårdcollege. Ett Vårdcollege som på samma sätt som Teknikcollege är viktigt för att göra utbildningen modern, attraktiv, kvalitets- och framtidsinriktad.
För första gången har nu vårdutbildningarna placerats i ett sammanhang där de kan utvecklas på bästa sätt med hög kvalité på lokaler och utrustning, bra lärare och samverkan med andra gymnasieutbildningar. Detta, tillsammans med universitetets vårdutbildningar och den nystartade läkarutbildningen, kan göra Örebro till en kommun med vård och vårdutbildning av högsta kvalité. En viktig fråga för alla som behöver vård och omsorg men också en viktig strategisk fråga för Örebro, för regionens utveckling och för fler arbetstillfällen. En attraktiv och bra vårdutbildning är en viktig framtidsfråga.
Allt detta vill nu socialdemokraterna riva upp! Den S-ledda majoriteten i Örebro vill placera vårdutbildningarna som ett av två utbildningspår ensamt i lokalerna vid WUC. Det innebär att man är tillbaka på ruta ett och vårdutbildningarna blir ännu en gång styvmoderligt behandlade!
S är snabba i sin kritik av vårdkvalité och skolkvalité men dåliga på att själva skapa förutsättningar när de har chansen. Att tro att duktiga gymnasister kommer att välja en utbildning som inte prioriteras är naivt. Att bygga kvalité tar tid och det kräver att man värnar och utvecklar vårdutbildningarna, skapar moderna arbetssätt, attraktiva utbildningsmiljöer och möjliggör samverkan med andra gymnasieutbildningar och universitetet.
Att tro att man skapar arbete och framtid på det här sättet är cyniskt. Det visar klart och tydligt att socialdemokratin egentligen bara vill styra, att utveckla är inte intressant! Socialdemokraterna i Örebro visar ännu en gång att de är ett betongparti!
Blogg: Kent Persson
