Du bläddrar just nu i månadsarkivet för mars 2010.
Knapps har vi hunnit smälta det glada beskedet från igår om att Örebro får läkarutbildning förrän nästa glada nyhet kommer inom skolområdet. Alliansens partiledare presenterar idag ökade satningar på barn och ungdomar i tre delar. Dels en satning på höjt flerbarnstillägg till barnfamiljer på 700 miljoner kr. Dels en särskild sommarjobbssatning på 100 miljoner och en förstärkt satsning på sommarskolor med 20 miljoner kr för dem som inte klarat gymnasiebehörigheten från grundskolan. Detta innebär att satsningen på sommarskolor blir 60 miljoner per år. Förra året satsades 40 miloner kr på sommarskolor och vi kunde se effekter av dessa satningar i Örebro Kommun. Vår ambition att alla elever ska klara målet godkänt från grundskolan men vi har inte lyckats här och alla olika satsningar för att förbättra måluppfyllelsen är mycket viktiga. Vi såg förra året att en del av dem som inte klarade godkänt i alla ämnen från grundskolan kunde via sommarskolan nå det målet.
Press: DN
Bloggar: Mats Gerdau; Roger Haddad
Dalarnas Tidningar skriver om FINSAM i Dalarna som har utvärderat ett projekt där långtidsarbetslösa har fått coach-hjälp för att komma tillbaka på arbetsmarknaden. ”Finsams uppgift är att ge stöd är personer 18 till 45 år som saknar arbete och egenförsörjning och som har, eller håller på att utveckla psykisk ohälsa.” Resutatet visar att det är lönsamt för individen, den disponibla inkomsten för dem som deltog ökade med 33000 kr per år. Det är lönsamt för kommunen och det är lönsamt för Landstinget. Det som varit en viktig faktor för framgången är att alla olika myndigheter runt individen samarbetat och haft samma mål. ”Ökad livskvalitet för deltagarna är naturligtvis grädde på moset. För deltagare som har barn kan verksamheten leda till att det sociala arvet bryts, något som ensamstående föräldrar vittnat om”.Det här är ett bra exempel på hur vi bättre kan använda samhällsresurserna för att skapa bra livsvillkor för dem som behöver stöd och att det också lönar sig för alla inblandade, personerna det rör, kommunen, landstinget och försäkringskassan. Arbetslinjen är bra för alla och projekt som detta visar att alla blir vinnare, Christina Husmark-Persson har rätt men det har tagit tid för alla att förstå vinsterna för individen. Fler projekt som detta behöver startas för alla dem som drabbats av utanförskap pga att man har eller håller på att utveckla psykisk ohälsa vilket utanförskap också kan bidra till.
Vad är hindret för att inte fler kvinnor finns att hitta i styrelser och på höga beslutsposter i samhället och kommer det att bli en valfråga med kvotering eller inte. Jag håller med det Mary X Jensen skriver idag om kvotering för kvinnors var eller inte vara det finns inte en tradition att stödja kvinnor med kompetens och kapacitet på samma sätt som det finns för män. Både kvinnor och män behöver bli bättre på att se kapacitet och kompetens bättre och inte ha en starkare jantelag för kvinnor än för män. Jag är emot kvotering eftersom den får det att framstå som att kön i sig är viktigast vilket är fel det är just de personliga egenskaper olika individer har som bättre måste komma fram. För de företag och organisationer som har modet att se mera jämställt på hur de rekryterar kommer i förlängningen att bli rikt belönade, det är mera kreativt med olika perspektiv i ledningar på olika nivåer.
Moderatkvinnorna vill inte kvotera men vill införa en jämställdhetsmärkning som visar hur jämställt ett företag eller en organisation är. Det är ett bättre sätt att förändra, ett öppet sätt att visa på hur bra ett företag är på jämställdhetsfrågor istället för kvotering. Sen är det upp till oss alla att visa att vi som kunder och konsumenter väljer företag och organisationer med god jämställdhet. Som ”Puff” och ”totte” skrivit i sina kommentarer till mitt inlägg är jämställdhet och jämställdhetsmärkning också svårt. Jämställdhets-märkning kan diskriminera andra grupper, olika ålder eller bakgrund till exempel, men jag tror ändå att det kan vara en möjlighet för att få upp ögonen för alla organisationer och förtag hur bra det är både för utveckling och lönsamhet med olika perspektiv i arbetsgrupperna. Att tvinga istället för att motivera är dock alltid farligt.
Idag kom det glädjande beslutet vi alla väntat på så länge , Örebro Universitet får godkänt av högskoleverket att starta läkarutbildning. ”Förutsättningarna för en läkarutbildning är mycket goda” skriver högskoleverket. Örebro Universitet har gjort ett mycket gott arbete med att förbereda för en läkarutbildning. Det finns kompetens, det finns organisation och det finns de resurser som behövs för att driva en modern läkarutbildning med god kvaliteé. Det kommer om allt går i lås att leda till en förutom att vi får flera utbildade läkare, en utveckling av universitetet, en utveckling av vårt universitetssjukhus och utveckling av kommunen. Får Örebro starta Läkarutbildning kommer flera ungdomar med toppbetyg att kunna läsa medicin i Sverige och inte tvingas att åka utomland för att få en utbildningsplats. Det kommer förhoppningsvis också att innebära att Sverige kommer att vara självförsörjande på läkare i framtiden. Vi kommer att få en mycket bra läkarutbildning i Örebro, det är min starka övertygelse.
Bloggar: Kent Persson; Mats Gerdau; Maria Haglund; Torbjörn Ahlin
Press: NA
Hemsidor: Örebro Universitet
Veckans bloggdebatt hos Kent Persson handlar om skatter. Skatter är både ett mycket gammal fenomen men också en ideologisk fråga. Var går gränsen för hur mycket skatt olika medborgare ska bidra med och var gå gränsen då skatter blir mera något att fly från än något att vara solidarisk med att betala. Förvaltas skattepengar på ett sådant sätt att människor känner förtroende för systemen och att pengarna gå till det de är avsedda att göra. Det är de frågor jag spontant tänker på då jag tänker på ordet skatt. Skatt är en stor fråga om man googlar på ordet får man över 12 miljoner träffar. Grundskatterna avvecklades successivt under slutet av 1800-talet i samband med att indelningsverket avskaffades. De kom att ersättas av inkomstskatter och indirekta skatter. Grundskatterna avvecklades successivt under slutet av 1800-talet i samband med att indelningsverket avskaffades. De kom att ersättas av inkomstskatter och indirekta skatter..( läs lite historia).
Det har om man förenklar det en hel del, också varit så att då skatterna tyngt folket för hårt har det lett tilluppror och sammandrabbningar som exempel Engelbrektsupprorer, Engelbrekt står symboliskt staty på Stortorget i Örebro. Historisk var det inte heller demokratiskt framröstade riksdagar och regeringar som lade skatteförslag utan en överhet som bestämde.
Att vi alla måste betala skattär väl inte många som debatterar emot idag, frågan är bara hur mycket och till vad, att den ska räcka till mera än fattigvård och armé är vi väl alla överens om också.
Jag tror på att vår välfärdsstat ska ha ett skattesystem som uppfyller vissa grundkrav, det ska säkra skola, vård och omsorg. Vidare ska vi ha ett bra försvar och ett välfungerande rättsväsende och också andra sociala skyddsnät för dem som behöver, socialtjänst och omsorg av olika slag. För att vi ska kunna skapa medel för allt detta behöver vi ha många skattebetalare och en tillit från alla dem som betalar skatt att systemen fungerar och att de är effektiva och att pengarna går till det de är avsedda för. Det finns en del att göra för att förbättra förvaltandet, vi behöver bli bättre på att kvaliteétsutveckla och att följa upp resultaten i våra verksamheter, både verksamhet vi driver själva men också verksamhet som är skattefinasierat men där arbetet utförs av andra. För att hålla skatterna på rimlig nivå måste vi också vara så många som möjligt som arbetar och betalar skatt. Kan vi lyckas här med vår arbetslinje kommer vi också att kunna sänka skattetrycket vilket skulle ge mera pengar i plånboken till alla. Det duger inte att göra tvärtom som Gudrun Schyman i FI och Carl Schlyter i MP önskar, sänka arbetstiden för alla som arbetar och sedan hoppas på att flera arbetar. Om man önskar använda sin högre lön i form av sänkt skatt till att arbetstidsförkorta ska det vara ett personligt val inte en reform som FI och MP önskar. Om man vill arbeta mindre utifrån att det blir mera kvar i plånboken eller om man vill använda sig av RUT-avdrag för en del av hemarbetet och arbeta mera eller om 40 timmar faktiskt fungerar bra, vilket det gör för de flesta, ska inte bestämmas av politiker utan av människor själva. Det leder inte till mera jämställdhet att staten styr över hur man bäst disponerar sin tid och sina pengar, staten ska bara gör reformer som möjliggör jämställdhet vare sig det innebär att man sänker sin arbetstid eller använder sig av RUT-avdrag för att få sitt vardagsliv att gå ihop.
Bloggar: Frihet är inte gratis,
Äntligen kommer den glada nyheten vi är många som väntat på, skattesänkningar till pensionärerna. Regeringen deklarerar idag att de kommer att sats 5 miljarder kr för skattesänkningar till de pensionär många av dem kvinnor med riktigt låg pension. Det gläder mig som träffar många pensionärer med låg pension och vet att många av dem har det tufft ekonomiskt. Se SvD Aftonbladet
Bloggar: Kent Persson
I torsdags kväll 25 mars hade vi besök i Örebro av Magdalena Anderssom Moderatkvinnornas ordförande. Magdalena var inbjuden av oss moderatkvinnor i länet för att prata om vår kampanj mot Grooming. Groomingkampanjens syfte är att skapa en ökad medvetenhet om alla ”fula gubbar” som finns på nätet och som gör allt för att komma i kontakt med minderåriga flickor främst men också pojkar. Moderatkvinnorna har tagit fram en tidning som ger några råd vad man som vuxen kan tänka på för att skydda barn i sin närhet mot förberedelse för övergrepp vilket är vad ”grooming” står för. Det handlar intre om att förbjuda unga att vistas på nätet men att informera dem om vad de ska tänka på för att inte bli utsatta för försök till kontakt från ”fula gubbar”. Unga ska veta att de ska slå larm om de får kontakt eller om de får uppmaning om att lämna ut adresser eller träffa för dem okända personer. Vi kommer nu att försöka sprida den kunskap som kommit fram till så många som möjligt, barn måste skyddas och vi måste alla hjälpa till.
Vår arbetslinje är grunden för att vi ska få fortsätta att leva på en hög levnadsnivå och att vårt samhälle har ett bra och starkt skyddsnät. För att hålla den måste nya reformer komma och nya ideer utvecklas. Dagens glada nyhet är det nya förslaget med jobbhus. I ett jobbhus ska olika aktörer finnas, alla med syftet att den enskilde arbetssökande omgående ska få en bedömning, vilken väg är rätt väg framåt för att få ett jobb. Här ska olika aktörer finnas , arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Almi men även yrkesvägledare. Ett jobbhus ska både göra det lätt för enskilda personer att hitta rätt, men också göra att arbetstillfällen och arbetssökande blev bättre matchade. När vi nu ser slutet på en tung lågkonjuktur och början till en högkonjuktur är just matchningen av arbetssökande och jobben av yttersta vikt. Kan vi lyckas med den matchningen har vi allt att vinna både som samhälle men också som enskilda. Det har varit ett problem tidigare även under högkonjukturer att arbetskraften och arbetstillfällena inte är matchade. Människor har varit arbetslösa trots att arbete funnits men inte haft rätt kompetens till exempel.
Ett jobbhus ska också ge en större valfrihet för individen att söka olika vägar till jobb, regeringens nyligen fattade beslut om lagen om valfrihet gör att olika arbetsförmedlare kommer att finnas pi ett jobbhus vilket ska leda till bättre service för arbetssökande och företag.
Som Mikael Drakenberg skriver i sin kommentar behöver ett jobbhus innehålla olika funktioner beroende på hur lång utbildning man har och hur man når sin arbetsmarknad. Unga med lång utbildning får inte jobb via samma funktioner som de med kortare utrbildning en ”jobbhunter” för den gruppen skulle behöva fungera på ett annat sätt med marknadsföringsfunktion i stället fö ren matchning. Det är viktigt att ett jobbhus som ska innehålla alla funktioner verkligen funkar för alla. Kan vi inte få detta på plats riskerar Sverige att tappa kompetens, kompetens som vi så väl behöver. Läs Mikaels kommentar.
Bloggar:Mina Moderata Karameller , Moderaterna
Den svenska sjukvården har gott rykte och de allra flesta är mycket nöjda, bara de kommer in i systemet. Det finns dock allvarliga brister att arbeta med, rapport om att kvinnor i allmänhet inte skulle få samma dyra mediciner som män har vi hört förut nu kommer ny forskning som visar på att även andra grupper blir eftersatta. I SVD kommenterar man cancerfondrapporten 2010 som släppts idag , den visar att det förkommer regionala skillnader i vårdnivå för samma diagnoser. Detta skulle kunna förbättras genom en nationell cancerstrategi. Forskning på Karolinska institutet och Uppsala Universitet visar även att patienter från olika socialgrupper olika snabbt får sin diagnos från det man söker, vilket är skrämmande. Det får inte vara så i sjukvården som vi alla solidariskt står bakom och som är skattefinansierat, det hotar hela grundtron till systemet och gör människor skyddslösa. Det är extra viktigt att de samhällsviktiga funktioner som har monopol på att sköta sjukvården fungerar, att människor med låg utbildning inte får sämre vård eller får vänta längre. Det får inte vara så att man måste ha en akademisk bakgrund för att få den bästa vården. Vi behöver mera kritiskt granska vår sjukvård hitta bristerna och ta bort orättvisorna!!
Veckans bloggdebatt; Kent Persson
Knappt har vi hunnit få nyheten om att Barack Obama lyckats få kongressen i USA att rösta igenom en bred sjukvårdsreform för 95% av befolkningen så kommer nästa spännande händelse, Kent Perssons bloggdebatt om hur svensk sjukvård kan bli bättre. Om den amerikanska sjukvården behöver bli mera offentlig har svensk sjukvård det motsatta problemet. Att den svenska sjukvården även i fortsättningen ska vara solidariskt skattefinansierad ser jag som en självklarhet, här ligger vi långt före USA, där vissa ser skattefinansierad sjukvård som socialism. Vi behöver dock storsatsa på att minska behovet av sjukvård i framtiden, satsningar på hälsa och allt som stärker människors hälsa är avgörande för att vi i framtiden ska slippa tuffa prioriteringar och eller chockhöjningar av våra skatter.
Den svenska sjukvården har en bra grund att stå på, den har medborgarnas förtroende, den har bra kvalité och den är relativt billig internationellt sett, men den behöver bli mera flexibel, serviceorienterad och arbeta vidare med sin kvalité. Detta kan inte åstadkommas av några andra än de professioner som finns i sjukvårdssverige. Sjukvården kommer att få en explosionsartad utveckling om den planekonomiska styrningen släpper sitt grepp om branschen. En bransch som till så stor del som sjukvården är politiskt detaljstyrd har inte möjlighet att vara annat än trögstyrd och oflexibel. Branschen behöver befrias från politisk detaljstyrning och målstyras med kvalité, tillgänglighet och gott bemötande som ledstjärnor. Att inte kompromissa med den solidariska finansieringen men driva på utvecklingen av olika alternativa driftsformer är som Rasmus Jonlund skriver en positiv kraft som vi inte klarar oss utan. Ett utvecklat entreprenörskap på våra vårdcentraler och större möjligheter att själva styra på våra sjukhus utifrån uppdrag politiken ger skulle åstakomma underverk inte minst i bemötandefrågan som Kent Valdemarsson skriver om. Alla som arbetar i sjukvården skulle få en ökad möjlighet att utvecklas och att komma med egna initiativ och få möjlighet att välja mellan fler arbetsgivare, vilket skulle leda till en löneutveckling. Att jämföra sjukvården med flygbraschen som en inspiration kan som Mina Moderata Karameller skriver vara en bra inspirationskälla. Befria sjukvården från socialistisk styre och låt den utvecklas. yes we can!
